Etikettarkiv: Snö

Nedfallna grenar

Runt omkring i samfälligheten har det fallit ned både stora och små grenar ifrån främst tallar på grund av den tunga snön som föll tidigare.
Har du behov utav ved så är du mer än välkommen att ta reda på dessa nedfallna grenar och använda som ved.

Riset samlar du ihop på ett ställe där det inte ligger i vägen för vare sig gående, fordon, grannar, snöröjare eller annat av vikt, och du som tar redan på veden ansvarar för att under vårstädningen kasta riset i en av de containrar som sedvanligt ställs ut i området.
Tack för att du håller vårat närområde vackert.

11 saker du inte visste om snö

Vad är snö? Och finns det två likadana snöflingor? Lär dig allt om snö och ta reda på varför det uppstår laviner och hur du formar den perfekta snöbollen.
(Lästid ca. 5 minuter)


1. Snö innehåller 100 iskristaller

Vad är snö? Snö uppstår när vattenånga förvandlas till is under mycket låga temperaturer. Beroende på bland annat temperaturen bildas iskristaller i minst 80 olika former som bland annat nålar och prismor. Iskristallerna fäster sig vid varandra tills de blir så tunga att faller ned som snö. Det sker normalt med en hastighet på 5 km/h.

En enskild snöflinga kan innehålla upp till 100 kristaller och ha en diameter på 2,5 centimeter.

2. Världens största snöflinga var 38 centimeter i diameter

Enligt Guinness rekordbok föll världens största snöflinga under en storm i Fort Keogh i den amerikanska delstaten Montana i januari 1887.

Snöflingan sägs ha varit 38 centimeter i diameter. Det vill säga ungefär lika stor som en badboll.

3. Värme ger iskristaller växtvärk

Iskristaller blir mindre, ju kallare molnet är. Foto: Shutterstock

Iskristaller bildas när temperaturen i vattenhaltiga moln faller ned under fryspunkten. Till följd av vattenmolekylernas struktur bildas iskristaller nästan alltid i symmetriska, sexkantiga formationer. Exakt hur de olika kristallerna ser ut beror på luftens temperatur och fuktighet.

Ju kallare molnet är, desto mindre vattenånga rymmer den och därför blir iskristallerna små och kompakta. Däremot växer sig iskristallerna större vid högre temperaturer eftersom molnet innehåller mer vattenånga.

4. Två likadana snöflingor

I slutet av 1800-talet började de första forskarna intressera sig för snöflingor och överraskades över variationen i deras form.

Observationen resulterade i en idé om att två snöflingor aldrig kunde se likadana ut. Men 1988 hittade amerikanska meteorologer två identiska snöflingor och bevisade att tesen var en myt. Snöflingornas form är alltså väldigt olika, men möjligheterna är trots allt begränsade.

5. Nollgradig snö ger den perfekta snöbollen

Egenskaperna hos en snöboll beror på de omständigheter under vilka den formas.

I temperaturer under noll grader innehåller snön bara små mängder vatten och därför blir en snöboll ojämn. Vid temperaturer på 0 grader eller högre är vattenhalten högre och snöbollen håller ihop bättre – så vid temperaturer kring nollpunkten kan man göra den perfekta snöbollen.

Historiens största snöbollskrig ägde rum 2013 i den amerikanska staden Seattle. 5?834 personer deltog och ammunitionen vägde 74 ton.

6. Snö ledde till massaker

I USA startade snöbollar den så kallade Bostonmassakern den 5 mars 1770.

Massakern började när en brittisk soldat slog en ung pojke, som hade provocerat honom. Den unge pojken samlade ihop ett par vänner och tillsammans kastade de snöbollar, is och avfall efter soldaten.

Alltfler anslöt sig, upprorsmakarna fortsatte med att kasta isklumpar och stora stenar efter soldaterna. De brittiska soldaterna gjorde inte motstånd, men när en av dem träffades av ett vedträ och föll omkull gick hans gevär av av misstag. Paniken spreds snabbt och soldaterna började skjuta in i folkmassan.

Totalt dödades fem personer och sex blev skadade.

7. Så uppstår en lavin

Skidåkare kan utlösa laviner om de står på instabil snö. Foto: Shutterstock

Laviner uppstår när den fina balansen som normalt fäster snön längs bergssidan rubbas. På bergen ligger snön normalt i två lager. Underst ligger den tunga, tätt packade gamla snön, och överst ett lager av relativt nyfallen snö. När snön ligger på en brant drar tyngdkraften i den nyfallna, mindre tätt packade snön. Det enda som håller fast det översta lagret är glidmotståndet mellan de två snölagren.

Är det understa lagret snö av någon anledning lättare än det översta rubbas balansen mellan gravitation och glidmotstånd. Minsta lilla förändring – till exempel en skidåkare – kan starta en lavin.

Historiens mest dödliga lavin utlöstes de italienske alperna 1916. Där dog cirka 10?000 personer.

8. Rekordstor skulptur i snö vägde sex ton

Snögubbar har förekommit i texter sedan 1380, men traditionen är troligtvis ännu äldre. Den största snögubben som någonsin har byggts var 37 meter hög och byggdes i den amerikanska delstaten Maine 2008. Det tog en månad att bygga den sex ton tunga skulpturen av snö – som för övrigt var en kvinna.

9. Snö dödade 4?000

I februari 1972 drabbade en snöstorm Iran och dödade omkring 4?000 personer. Snöstormen varade i sex dagar och vissa platser föll det upp till 7,9 meter snö. Flera byar och deras invånare bokstavligen begravdes i snö.

10. Iskristaller gör snö vit

Snön är vit på grund av iskristallernas taggiga form. När solljuset träffar kristallen ändrar ljuset riktning och sänds tillbaka i alla riktningar, så att snön ser vit ut.

11. 99 procents chans för en vit jul – i Kiruna

Hur stor är sannolikheten att vi får en vit jul? Definitionen på vit jul varierar från land till land. I de flesta länder behöver marken bara vara täckt av snö, men i till exempel USA ska snödjupet vara minst 2,5 centimeter klockan 7.00 på juldagens morgon.

I Sverige kräver SMHI ett snödjup på minst 1 centimeter på juldagens morgon. Sannolikheten att vi får en vit jul i Sverige varierar: I Kiruna är sannolikheten 99 procent, 50–60 procent i Stockholm och mindre än 20 procent i Ystad.

Massor av snö i framtiden

Det finns tecken på att sannolikheten att vi får vita jular ökar. Forskarna tror att vi i framtiden får kallare vintrar, extrema temperaturer och massor av snö. De hävdar nämligen att Arktis är otätt och att det kommer att påverka det globala klimatet.

Källa: Illustrerad Vetenskap
https://illvet.se/naturen/is/snofakta-vad-ar-sno-och-ar-tva-snoflingor-aldrig-likadana

Nytt om snöhögarna

Under några dagar nu så har de som plogar vårt område försökt att få tag i lastbilar för att kunna köra bort stora delar av de snöhögar som nu finns runt om i samfälligheten, vilket visat sig vara riktigt svårt, då mer eller mindre alla lastbilar med flak hyrts in av Stockholms stad för att köra bort snö i Stockholms innerstad.
Förhoppningen är att snöröjarna ska kunna få tag på lastbilar framåt söndag kommande helg, men det är inget garanterat ännu.

Om/när lastbilarna kommer så ska så mycket snö som möjligt köras bort från samfälligheten, och snöhögen som styrelsen fått många mail om, med placering på övre Valhunden och stigen mot den asfalterade gångvägen ner till Svartbäcksskolan, ska i så fall försöka prioriteras för bortforsling först.

Det har tidigare förts dialog med kommunen om att få denna stig asfalterad utan framgång.
Styrelsen ska däremot försöka återuppta dialogen med kommunen angående denna stig för att ev. få den belags med asfalt så att den framledes även kan plogas av kommunen vilket inte går idag.
Däremot så kommer kostnaderna för snöröjning att öka om kommande vintrar blir lika snörika som denna, då avstjälpnings platserna blir färre och snön istället måste fraktas bort med lastbil.

Tidigare inlägg om snön:
http://valhunden.se/upplaggningsplatser-for-sno/

Uppläggningsplatser för snö.

Pågrund av de enorma mängderna med snö som fallit den senaste tiden så fylls de ordinarie uppläggningsplatsera för snö fort upp och har blivit fulla.
Det innebär att de som snöröjer i samråd med styrelsen blivit tvungna att hitta nya platser att lägga snön på.
Vissa av dessa platser är ställen som kanske inte hade valts i första hand om det kommer mindre mängder med snö, men nu har vi varit tvungna att bland annat tippa snö på stigen som ligger längst upp på parkeringen på övre Valfisken.
Denna stig är inte någon ordinarie gångväg och har därför inget vinterunderhåll, därav har den nu tagits i anspråk som uppläggningsplats för snö tills vidare.
Hade inte snön kunnat läggas på stigen så hade vi varit tvungna att ta ett antal p-platser i anspråk istället för att få bort snön.

För att komma ner mot Svartbäcksskolan från övre Valfiskens gata så måste man tills snön har smält bort ta den ordinarie gångvägen som går mellan övre VF och övre SH.
Alternativt får man gå till Brandbergsleden för att sedan vika av höger på Tyrestavägen för att komma till Svartbäcksskolan.
Vi får helt enkelt hålla tummarna för ett längre mildväder så att snön smälter undan.