Snart är DECENNIET 2010 till ändå.

Nu när 2010-talet går över till 2020 vill styrelsen önska er alla ett riktigt gott 2020.

Det nya decenniet kommer säkerligen att medföra nya utmaningar inte bara för oss i styrelsen utan även för er boende, såsom kriser, livsval och mindre bra beslut.
Men det kommer även att medföra mängder av möjligheter, och det är dem som vi alla ska försöka ta till vara på och göra det bästa möjliga av.
Ta därför hand om dina nära och kära och övriga medmänniskor, för alla kan behöva en kram, en klapp på axeln eller ett uppmuntrande ord ibland.

I och med det så önskas ni alla som ser detta ett riktigt underbart gott avslut på 2019, och en önskan om ett riktigt gott 2020 när vi Väl är där.

/Styrelsen

Nu tändas tusen juleljus…

Fortsättning på sången får ni står för själva, men styrelsen vill ändå önska er alla boende en riktigt god jul och hoppas ni alla tar hand om era nära och kära.

Här följer intressanta och ibland förbluffande fakta om julen.

  • En konstgjord spindel med nät förekommer ofta i ukrainska julgransdekorationer. Ett spindelnät som hittas på julaftons morgon tros bringa lycka.
  • Julgranar är ätbara. Många delar av granar och tallar kan ätas. Barren innehåller mycket C-vitamin. Kottar innehåller också mycket näring.
  • Elektriska julgransljus användes första gången år 1895. Uppfinnaren var amerikanen Ralph E Morris.
  • Det finns två öar som heter Christmas Island. Den ena ligger i Stilla Havet och den andra i Indiska Oceanen.
  • Grekerna använder traditionellt sett inte julgranar.
  • Enligt en grekisk legend finns det illvilliga små väsen som kallas Kallikantzaroi eller Kallikantzari, och dessa sägs ställa till med olika hyss under julen. För att bli av med dem ska man bränna antingen salt eller en gammal sko, vars stank sägs få dem på flykt. Andra metoder inkluderar att hänga en gris käkben vid dörren och elda mycket så att dem inte kommer in genom skorstenen.
  • 1996 förbjöds julkörer (Christmas caroling) i två stora shoppingcenter i Florida efter att handlare och shoppare klagat på att julkörerna varit för högljudda och tagit för mycket plats.
  • I Armenien består en traditionell julaftonsmåltid av stekt fisk, sallad och spenat. Måltiden äts efter julaftonsgudstjänsten till åminnelse av Marias middagsmål dagen före Jesu födelse.
  • I Storbritannien har man ätit julpajer sedan 1700-talet. Att äta en paj på var och en av julens 12 dagar sägs bringa lycka under kommande års 12 månader.
  • I Sverige och Finland var det förr i tiden dubbla böter på alla brott under julfriden.
  • I Guatemala firas Juldagen den 25 december, men de vuxna ger inte julklappar till varandra förrän på Nyårsdagen. Barnen får sina på Juldagens morgon.
  • I Nordamerika hänger barnen ut sina strumpor medan holländska barn hänger ut sina skor för att få julklappar i.
  • I Norge gömde man alla kvastarna efter att man ätit upp maten och delat ut julklapparna eftersom man trodde att häxor och onda andar stal dem för att åka på.
  • I Thomas Noons teckning som för första gången visade Jultomten med en släde och renar, levererade han julklappar till soldater i amerikanska inbördeskriget. Teckningen som heter ”Santa Claus in Camp” publicerades i Harper´s Weekly den 3 januari 1863.
  • I Ukraina har man ett traditionellt julbröd kallat ”kolach”. Man lägger brödet i mitten av bordet. Brödet flätas till en ring och tre sådana bröd läggs ovanpå varandra med ett ljus i mitten på det översta brödet. De tre ringarna symboliserar treenigheten.
  • Det uppskattas att ungefär 400 000 människor varje år blir sjuka efter att ha ätit gammal julmat.
  • Julen är den tid på året då det köps mest diamanter.
  • New York Citys byggnad Empire State Buildings ljus släcks vid midnatt varje kväll undantaget Julafton, Juldagen, Nyårsafton, Nyårsdagen och St Patricks Day då dem släcks klockan 3 på natten.
  • Den kanadensiska provinsen Nova Scotia är världens största exportör av hummer, vilda blåbär och julgranar.
  • Julen börjar när solen går ner den 24 december och slutar när solen går ner den 5 januari. Därför har julen 12 dagar.
  • Det första julkortet skapades i England den 9 december 1842.
  • Den nordeuropeiska seden med ljus i granen härstammar från tron på att det skyddade skogsmarkens ande när andra träd tappade löven under vintern.

Källa: https://www.juligen.se/

Merry Christmas

Med detta så önskar styrelsen er alla en riktigt god jul!

11 saker du inte visste om snö

Vad är snö? Och finns det två likadana snöflingor? Lär dig allt om snö och ta reda på varför det uppstår laviner och hur du formar den perfekta snöbollen.
(Lästid ca. 5 minuter)


1. Snö innehåller 100 iskristaller

Vad är snö? Snö uppstår när vattenånga förvandlas till is under mycket låga temperaturer. Beroende på bland annat temperaturen bildas iskristaller i minst 80 olika former som bland annat nålar och prismor. Iskristallerna fäster sig vid varandra tills de blir så tunga att faller ned som snö. Det sker normalt med en hastighet på 5 km/h.

En enskild snöflinga kan innehålla upp till 100 kristaller och ha en diameter på 2,5 centimeter.

2. Världens största snöflinga var 38 centimeter i diameter

Enligt Guinness rekordbok föll världens största snöflinga under en storm i Fort Keogh i den amerikanska delstaten Montana i januari 1887.

Snöflingan sägs ha varit 38 centimeter i diameter. Det vill säga ungefär lika stor som en badboll.

3. Värme ger iskristaller växtvärk

Iskristaller blir mindre, ju kallare molnet är. Foto: Shutterstock

Iskristaller bildas när temperaturen i vattenhaltiga moln faller ned under fryspunkten. Till följd av vattenmolekylernas struktur bildas iskristaller nästan alltid i symmetriska, sexkantiga formationer. Exakt hur de olika kristallerna ser ut beror på luftens temperatur och fuktighet.

Ju kallare molnet är, desto mindre vattenånga rymmer den och därför blir iskristallerna små och kompakta. Däremot växer sig iskristallerna större vid högre temperaturer eftersom molnet innehåller mer vattenånga.

4. Två likadana snöflingor

I slutet av 1800-talet började de första forskarna intressera sig för snöflingor och överraskades över variationen i deras form.

Observationen resulterade i en idé om att två snöflingor aldrig kunde se likadana ut. Men 1988 hittade amerikanska meteorologer två identiska snöflingor och bevisade att tesen var en myt. Snöflingornas form är alltså väldigt olika, men möjligheterna är trots allt begränsade.

5. Nollgradig snö ger den perfekta snöbollen

Egenskaperna hos en snöboll beror på de omständigheter under vilka den formas.

I temperaturer under noll grader innehåller snön bara små mängder vatten och därför blir en snöboll ojämn. Vid temperaturer på 0 grader eller högre är vattenhalten högre och snöbollen håller ihop bättre – så vid temperaturer kring nollpunkten kan man göra den perfekta snöbollen.

Historiens största snöbollskrig ägde rum 2013 i den amerikanska staden Seattle. 5?834 personer deltog och ammunitionen vägde 74 ton.

6. Snö ledde till massaker

I USA startade snöbollar den så kallade Bostonmassakern den 5 mars 1770.

Massakern började när en brittisk soldat slog en ung pojke, som hade provocerat honom. Den unge pojken samlade ihop ett par vänner och tillsammans kastade de snöbollar, is och avfall efter soldaten.

Alltfler anslöt sig, upprorsmakarna fortsatte med att kasta isklumpar och stora stenar efter soldaterna. De brittiska soldaterna gjorde inte motstånd, men när en av dem träffades av ett vedträ och föll omkull gick hans gevär av av misstag. Paniken spreds snabbt och soldaterna började skjuta in i folkmassan.

Totalt dödades fem personer och sex blev skadade.

7. Så uppstår en lavin

Skidåkare kan utlösa laviner om de står på instabil snö. Foto: Shutterstock

Laviner uppstår när den fina balansen som normalt fäster snön längs bergssidan rubbas. På bergen ligger snön normalt i två lager. Underst ligger den tunga, tätt packade gamla snön, och överst ett lager av relativt nyfallen snö. När snön ligger på en brant drar tyngdkraften i den nyfallna, mindre tätt packade snön. Det enda som håller fast det översta lagret är glidmotståndet mellan de två snölagren.

Är det understa lagret snö av någon anledning lättare än det översta rubbas balansen mellan gravitation och glidmotstånd. Minsta lilla förändring – till exempel en skidåkare – kan starta en lavin.

Historiens mest dödliga lavin utlöstes de italienske alperna 1916. Där dog cirka 10?000 personer.

8. Rekordstor skulptur i snö vägde sex ton

Snögubbar har förekommit i texter sedan 1380, men traditionen är troligtvis ännu äldre. Den största snögubben som någonsin har byggts var 37 meter hög och byggdes i den amerikanska delstaten Maine 2008. Det tog en månad att bygga den sex ton tunga skulpturen av snö – som för övrigt var en kvinna.

9. Snö dödade 4?000

I februari 1972 drabbade en snöstorm Iran och dödade omkring 4?000 personer. Snöstormen varade i sex dagar och vissa platser föll det upp till 7,9 meter snö. Flera byar och deras invånare bokstavligen begravdes i snö.

10. Iskristaller gör snö vit

Snön är vit på grund av iskristallernas taggiga form. När solljuset träffar kristallen ändrar ljuset riktning och sänds tillbaka i alla riktningar, så att snön ser vit ut.

11. 99 procents chans för en vit jul – i Kiruna

Hur stor är sannolikheten att vi får en vit jul? Definitionen på vit jul varierar från land till land. I de flesta länder behöver marken bara vara täckt av snö, men i till exempel USA ska snödjupet vara minst 2,5 centimeter klockan 7.00 på juldagens morgon.

I Sverige kräver SMHI ett snödjup på minst 1 centimeter på juldagens morgon. Sannolikheten att vi får en vit jul i Sverige varierar: I Kiruna är sannolikheten 99 procent, 50–60 procent i Stockholm och mindre än 20 procent i Ystad.

Massor av snö i framtiden

Det finns tecken på att sannolikheten att vi får vita jular ökar. Forskarna tror att vi i framtiden får kallare vintrar, extrema temperaturer och massor av snö. De hävdar nämligen att Arktis är otätt och att det kommer att påverka det globala klimatet.

Källa: Illustrerad Vetenskap
https://illvet.se/naturen/is/snofakta-vad-ar-sno-och-ar-tva-snoflingor-aldrig-likadana

Styrelsen jobbar för framtiden.

Vad gör styrelsen egentligen men än att förvalta samfällighetens gemensamma intressen?
Jo, tanken är att med detta inlägg så börjar en presentation av de saker som kanske inte märks så mycket men ändå utförs av oss i styrelsen.
Vi ska efterhand försöka visa här vad vi gör för att Valhunden ska bli den bästa av de bästa samfällighetsföreningarna att bo i. 😁

Är det något som du önskar att vi i styrelsen ska diskutera på våra Styrelsemöten?
Kontakta oss i så fall på styrelsen@valhunden.se