Vad är snö? Och finns det två likadana snöflingor? Lär dig allt om snö och ta reda på varför det uppstår laviner och hur du formar den perfekta snöbollen.
(Lästid ca. 5 minuter)

1. Snö innehåller 100 iskristaller

Vad är snö? Snö uppstår när vattenånga förvandlas till is under mycket låga temperaturer. Beroende på bland annat temperaturen bildas iskristaller i minst 80 olika former som bland annat nålar och prismor. Iskristallerna fäster sig vid varandra tills de blir så tunga att faller ned som snö. Det sker normalt med en hastighet på 5 km/h.

En enskild snöflinga kan innehålla upp till 100 kristaller och ha en diameter på 2,5 centimeter.

2. Världens största snöflinga var 38 centimeter i diameter

Enligt Guinness rekordbok föll världens största snöflinga under en storm i Fort Keogh i den amerikanska delstaten Montana i januari 1887.

Snöflingan sägs ha varit 38 centimeter i diameter. Det vill säga ungefär lika stor som en badboll.

3. Värme ger iskristaller växtvärk

Iskristaller blir mindre, ju kallare molnet är. Foto: Shutterstock

Iskristaller bildas när temperaturen i vattenhaltiga moln faller ned under fryspunkten. Till följd av vattenmolekylernas struktur bildas iskristaller nästan alltid i symmetriska, sexkantiga formationer. Exakt hur de olika kristallerna ser ut beror på luftens temperatur och fuktighet.

Ju kallare molnet är, desto mindre vattenånga rymmer den och därför blir iskristallerna små och kompakta. Däremot växer sig iskristallerna större vid högre temperaturer eftersom molnet innehåller mer vattenånga.

4. Två likadana snöflingor

I slutet av 1800-talet började de första forskarna intressera sig för snöflingor och överraskades över variationen i deras form.

Observationen resulterade i en idé om att två snöflingor aldrig kunde se likadana ut. Men 1988 hittade amerikanska meteorologer två identiska snöflingor och bevisade att tesen var en myt. Snöflingornas form är alltså väldigt olika, men möjligheterna är trots allt begränsade.

5. Nollgradig snö ger den perfekta snöbollen

Egenskaperna hos en snöboll beror på de omständigheter under vilka den formas.

I temperaturer under noll grader innehåller snön bara små mängder vatten och därför blir en snöboll ojämn. Vid temperaturer på 0 grader eller högre är vattenhalten högre och snöbollen håller ihop bättre – så vid temperaturer kring nollpunkten kan man göra den perfekta snöbollen.

Historiens största snöbollskrig ägde rum 2013 i den amerikanska staden Seattle. 5?834 personer deltog och ammunitionen vägde 74 ton.

6. Snö ledde till massaker

I USA startade snöbollar den så kallade Bostonmassakern den 5 mars 1770.

Massakern började när en brittisk soldat slog en ung pojke, som hade provocerat honom. Den unge pojken samlade ihop ett par vänner och tillsammans kastade de snöbollar, is och avfall efter soldaten.

Alltfler anslöt sig, upprorsmakarna fortsatte med att kasta isklumpar och stora stenar efter soldaterna. De brittiska soldaterna gjorde inte motstånd, men när en av dem träffades av ett vedträ och föll omkull gick hans gevär av av misstag. Paniken spreds snabbt och soldaterna började skjuta in i folkmassan.

Totalt dödades fem personer och sex blev skadade.

7. Så uppstår en lavin

Skidåkare kan utlösa laviner om de står på instabil snö. Foto: Shutterstock

Laviner uppstår när den fina balansen som normalt fäster snön längs bergssidan rubbas. På bergen ligger snön normalt i två lager. Underst ligger den tunga, tätt packade gamla snön, och överst ett lager av relativt nyfallen snö. När snön ligger på en brant drar tyngdkraften i den nyfallna, mindre tätt packade snön. Det enda som håller fast det översta lagret är glidmotståndet mellan de två snölagren.

Är det understa lagret snö av någon anledning lättare än det översta rubbas balansen mellan gravitation och glidmotstånd. Minsta lilla förändring – till exempel en skidåkare – kan starta en lavin.

Historiens mest dödliga lavin utlöstes de italienske alperna 1916. Där dog cirka 10?000 personer.

8. Rekordstor skulptur i snö vägde sex ton

Snögubbar har förekommit i texter sedan 1380, men traditionen är troligtvis ännu äldre. Den största snögubben som någonsin har byggts var 37 meter hög och byggdes i den amerikanska delstaten Maine 2008. Det tog en månad att bygga den sex ton tunga skulpturen av snö – som för övrigt var en kvinna.

9. Snö dödade 4?000

I februari 1972 drabbade en snöstorm Iran och dödade omkring 4?000 personer. Snöstormen varade i sex dagar och vissa platser föll det upp till 7,9 meter snö. Flera byar och deras invånare bokstavligen begravdes i snö.

10. Iskristaller gör snö vit

Snön är vit på grund av iskristallernas taggiga form. När solljuset träffar kristallen ändrar ljuset riktning och sänds tillbaka i alla riktningar, så att snön ser vit ut.

11. 99 procents chans för en vit jul – i Kiruna

Hur stor är sannolikheten att vi får en vit jul? Definitionen på vit jul varierar från land till land. I de flesta länder behöver marken bara vara täckt av snö, men i till exempel USA ska snödjupet vara minst 2,5 centimeter klockan 7.00 på juldagens morgon.

I Sverige kräver SMHI ett snödjup på minst 1 centimeter på juldagens morgon. Sannolikheten att vi får en vit jul i Sverige varierar: I Kiruna är sannolikheten 99 procent, 50–60 procent i Stockholm och mindre än 20 procent i Ystad.

Massor av snö i framtiden

Det finns tecken på att sannolikheten att vi får vita jular ökar. Forskarna tror att vi i framtiden får kallare vintrar, extrema temperaturer och massor av snö. De hävdar nämligen att Arktis är otätt och att det kommer att påverka det globala klimatet.

Källa: Illustrerad Vetenskap
https://illvet.se/naturen/is/snofakta-vad-ar-sno-och-ar-tva-snoflingor-aldrig-likadana